catherine

Jag kommer sitta på nålar varje söndag i fortsättningen. Världens underbaraste bästaste SUPERNATURAL har börjat igen!!! Och jag gråter, för jag vill inte vänta i en vecka på att se fortsättningen! :o
Det är så vidrigt spännande, men ändå inte.
Jag vill bara sååå se hur det kommer fortsätta härifrån! Usch. Någon borde kolla min puls nu, så töntigt uppspelt är jag, haha!

Men man kan inte låta bli att bli fast, it's the best there will ever be! Jag kommer tvinga mina barn att kolla på Supernatural.
Haha, nej vad hemskt! Fy sjutton vilka mardrömmar dom skulle få. Tillochmed så jag legat sömnlös för det varit så hemskt ibland.
But hey, what the hell, om/när jag skaffar barn så ska jag inte direkt sikta på årets mamma, mohaha! Allvarligt, jag skämtar bara. Jag är inte så hemsk, egentligen. Jag bara vill verka elak så folk ska bli rädda för mig. Vilket dom bör vara egentligen, bara att jag inte visar mitt sanna jag för någon. E-he-he

Nu ska jag nog kasta in den, jag är alldeles för övertrött nu. Catch ya on the flipsyde!

Jag kommer inte överrens med min nya dator. För när jag sitter och skriver så kan jag plötsligt komma åt någon knapp som gör att hela senaste raden bara försvinner!
Och jag vet inte hur jag lyckas. Det är spännande, på ett sätt. Tack och lov för ctrl+z. Det har räddat mitt liv många gånger.

Anywaaays, jag har nog inte direkt något vettigt att säga. Jag är ganska trött.
Jag ska hem till pappa imorgon, till klockan halv två. 13.30. Och känner jag mig och min pojke rätt så kommer vi stressa som idioter för att hinna komma iväg i skaplig tid.
Han slutar dessutom jobba klockan 4, om två timmar ju, och ska få tillräckligt med sömn. Men det blir nog inte så svårt, brukar ändå vara uppe runt halv tolv då han jobbat natt, så hoppas att det går vägen!

Jag har den dumma vanan att försöka hålla mig vaken när han jobbar natt, vilket ändå alltid slutar med att jag somnar mellan en timme och fem minuter innan han kommer hem. Det spelar ingen roll hur länge jag har sovit då heller, jag är helt utslagen och märker aldrig när han kommer och lägger sig.
Istället vaknar jag ca en-två timmar senare och blir helt chockad över att han ligger bredvid.
Det är lite läskigt.

Tror inte att jag kommer orka vara uppe idag dock, jag är helt färdig. Det tär på krafterna att kolla på Disneyfilmer! Haha :)

Det är så vidrigt jäkla frustrerande när man försöker komma på något, ett uttryck eller kanske en bio man vet att man gick på men inte för sitt liv kan minnas vilken film man såg.

Jag och fröken Ida Carlson är experter på detta. I ettan på gymnasiet så gick vi i en hel vecka och grubblade på vad tolkningsfråga hette. Det kom upp när vi var på jobbet, typ "haha men det är ju... ehhh... vad heter det?"..
Som sedan urartade totalt och vi båda gick och irriterade oss på det tills ungefär en vecka senare - helt ur sammanhanget när vi stod och pratade med några i klassen bara ploppade upp i huvudet och jag skrek det rakt ut. Och vilken lättnad man känner sen när man kan sluta grubbla!

Jag sitter just nu med ett sånt uttryck och tänker så hjärnan kokar. Typ ett lite halvgammalt uttryck när man skulle säga åt någon att lugna ner sig. "Ta det..." kolon, pyton, chili.. alltså!!!!
Jag kommer inte på det!! Jag blir så arg. För det känns som att det verkligen sitter på tungspetsen och bara vägrar komma ut, mest för att jävlas. Så irriterande, jag får verkligen huvudvärk för jag funderar så hårt på det ibland.
I två dagar nu. ARRRGHH!!

Så, om någon fattar vad jag menar, och vet vad det heter - berätta för mig! It's killing me!!

Detta har verkligen känts som världens längsta vecka. Nog för att varje vecka på Högskolan känns som världens längsta, man går bara ner sig djupare ju mer man trampar.. typ!
Men faktiskt: två VFU-dagar, varav båda var extremt intensiva för lilla mig, en ledig dag som även den var hektisk, sedan seminariedag, följt av studiegrupp och en tvåtimmars föreläsning som var mer som ett sömnmedel.

Så nu, äntligen, är det fredagsmyyys! Jag ska till Borlänge, till Malin och kolla på Disneyfilmer! :D
Det är så härligt att det finns människor som är lika Disneyälskande som lilla mig! Ska bli skojskojskoj!!!
Och med tanke på hur trötta och flummiga vi alla var på föreläsningen känns det som nivån kommer bli extremt låg ikväll, men det är ju roligare då? :)

Har faktiskt inte så mycket mer att säga. Ger min hjärna en paus idag - så ska det fanimej läsas böcker imorgon! En hel drös ska vi läsa i dethär momentet vi börjat på nu; historia. Historia betyder alltid jättemycket text. Uncool.

Har av någon helt j*vla ofattbar anledning fått tre små gummor i huvudet! Det är lite smått drygt sådär, men jag klagar inte.
Sov inte över idag, haha! Känner mig stolt, stolt och lycklig. Hade bara en lektion också, så slutade 9.40. Eller, nästan. Fick håltimme kanske man ska säga. Så jag for hemåt igen, kollade upp Söderbaumskas styrdokument - och skrev veckans uppgift. Var även tvungen att referera ur en bok som inte hade ett skvatt med själva uppgiften att göra, det var i princip bara årtal och reformer i den. Skittråkigt!
Men, gick man inte Samsam så säg. Fick till något lite finurligt ändå, så nu känner jag mig gryyymt nöjd med mig själv.

Ska vara tillbaka på Baum klockan 13, då har min handledares klass en projektredovisning, och efter den ska vi prata lite om vad jag ska göra nästa gång jag kommer dit. Skojskoj!
Ska nog kanske slänga i mig något mättande innan, så inte magen överröstar de stackars redovisande niorna. Hihi

Auf Wiedersehen..




... på marknaden uti moooooora!

HAHA!!! googlade tre små gummor, turns out: man ska sjunga Nora -NNNN! Fail..

Idag skulle vi titta på en dokumentär som heter Hon ville ju inte lyda. På väg in i salen så mötte vi några klasskamrater som varit på den tidigare visningen. En av dom sa: Ni kommer bli så förbannade!
Och det blev jag, är fortfarande.

Dokumentären tog upp flera fall där barn blivit misshandlade av vuxna och lärare. Ett exempel var en elev som blivit slagen av rektorn. För att han hade haft på sig en keps i skolan, som skolan gett honom.
Hela hans klass såg vad som hände, och en tjej i klassen gick in till rektorn senare och sa att hon såg att hon slog honom, det är inte okej! Han hade ju inte ens kepsen på sig längre.
Rektorn blev då förbannad och skickade ut tjejen, sa att hon skulle sluta ljuga.
Senare så gaddade alla lärare ihop sig mot denna klass, och ett rykte började spridas om att eleverna hittat på det hela, det var bara lögn.

Alltså jag blir så aaaaarg!!!! Så här ska den F****N inte gå till över huvudtaget, men särskilt inte i Sverige! Vi som "är så duktiga"...

Det nämndes även många liknande fall där barn eller ungdomar blivit slagna eller knuffade riktigt hårt, av vuxna som försvarade sig med att: dom måste lära sig respekt.
Och nästan alla fall som gick till rätten slutade så j*vla illa!
De vuxna fick förmildrande omständigheter då de blivit provocerade. Provokation i rättsärenden är t.ex. grova kränkningar eller hot om våld. Det som i dessa fall klassats som provokation var att ett barn, ETT BARN, kallat någon "idiot" eller "gubbjävel". I ett annat fall så hade en dotter vägrat gett sin far en mobiltelefon, varpå han kastade sig över sin egen dotter och väldigt våldsamt tog ifrån henne mobilen. Det var också provokation.

När de dessutom frågade domarna i de olika fallen hur de kan rubricera så futtiga saker som öknamn och en enkel vägran till provokation, kunde de inte svara på.
En av dom (angående dottern med mobiltelefonen) försvarade sig med: Hon ville ju inte lyda.
Alltså jag blir mörkrädd! Är det såhär det ska gå till i ett JÄMSTÄLLT LAND!?!? Som öppet predikar om att alla ska vara lika inför lagen, men därefter inte ger barn samma trovärdighet som vuxna. Och visst, barn kan hitta på. Men när det finns flertalet vittnen som alla säger samma sak, och när det är en så uppenbar sak som hänt - så berättigas våld mot barn, då det sker i uppfostringssyfte.

Vilket som helst av de fall de tog upp, de flesta dömdes för ringa misshandel, skulle fått en helt annan utgång om det varit vuxna offer. Borde det inte vara tvärt om?
Ska man inte som vuxen veta bättre än att låta sig provoceras av barn?
Som lärare har man det kravet på sig, den skyldigheten, att inte låta sig provoceras av elever. När man då gör det, så bör det utan tvivel leda till avsked.

Det nämndes också, ett fall där en lärare blivit avskedad för att han tagit till våld mot elev. Artiklar på webbtidningar om detta fick skrämmande många kommentarer om att han inte borde avskedas, han gjorde rätt som satte eleven på sin plats. Vad f*n är det för land vi lever i?

En tanke som slog mig angående fallet med rektorn, där alla lärare ställde sig emot denna klass och sa att de ljög. Skulle jag någonsin hamna i en liknande situation, där lärarkollegor försökte mörka en sån händelse, du skulle jag alla gånger hellre bli av med mitt jobb och ställa mig på elevens sida.
Jag skulle inte kunna leva med mig själv om jag lät något sådant gå förbi. Och jag skulle aldrig någonsin vilja arbeta på en skola där våld mot elever sågs som acceptabelt i uppfostrande syfte.
Återinförs aga som tillåtet så tänker jag lämna läraryrket. Ingen tvekan om saken.
Det är inte den standarden vi ska sätta för nästkommande generationer, där våld ses som en lösning.

Varför kunde man inte vara sådär onaturligt intresserad av lagar och förordningar, så att det skulle vara lika spännande att läsa Juridik för pedagoger som en Koontz?
Hur underbart vore inte det, att bara drunkna i studentlitteratur och läsa non-stop för att sedan titta på klockan och OJ, det har gått tre timmar!? Kändes som en halv..
Liksom?
Då vore jag en lycklig, lycklig människa..

Nu sitter jag istället och plågar mig igenom varje sida, och tankarna driver iväg på annat minst en gång per stycke. Det är så obeskrivligt tråkigt! Visserligen så förstår jag bra mycket mer idag än vad jag gjorde igår. Men anledningen till att det känns så tråkigt är att det mesta som står är sunt förnuft (för mig iallafall), och det känns som att jag nästan redan vet det, bara för att det känns så.. självklart.

Så har skolan kännts nästan alltid. Antar att jag antingen är alldeles för dum eller så raka motsatsen. Jag vet inte riktigt. Det enda jag vet är att jag inte planerar att ta mig igenom högskolan som jag gjorde med gymnasie, högskola.. ja, allting jag klarat av hittills.
Jag tänker inte göra så mycket (läs lite) jag bara orkar och hoppas på det bästa.
Jag tänker ge mitt absolut bästa och skita i resultatet, för jag vet att jag gjort så jäkla bra jag bara kan, och mer kan man inte begära.

Så, slut på paus - åter till juridikens ofattbart gråa värld.

Jag blir så less. Skulle kolla på en föreläsning som jag varit för lat för att se hittils - och nu fungerar det inte!!! Blir bara ett jävla kryss i rutan :( Jag blir så sönderstressad av sånt här. För min hjärna har intalat mig att gör jag inte allt det som jag skippat nu så kommer skolan gå åt helvete.
Jag ogillar min hjärna för det. Den är sam-skadad. Kommer säkert gå bra ändå, men jag är totalt jätteuppskrämd över att ha så mycket eget ansvar för studierna.

Eget ansvar är inte bra för mig. Inte i så här stor skala. Jag måste väl försöka göra upp ett schema åt mig själv, som jag ska följa stenhårt - men hur lätt är det när man ska läsa si och så många sidor, och inte har en aning om hur lång tid det kommer ta?

Bläää! Ringer pappa istället.

Pratade med en väldigt överförfriskad pappa på telefon nyss. Han är bra rolig när han druckit alkohol.
Minns mycket väl när jag var yngre, om jag fortfarande var vaken när han kom hem från puben. Då kunde han sitta i säkert 20 minuter och säga att han älskar mig, och bryr sig om mig och så vidare.

Nu låter det ju som min pappa är alkis, men det är han verkligen inte! Han är världens bästa och ansvarsfullaste pappa!

Det vi pratade om var iallafall att jag lånat 4000 av honom i slutet på augusti, till räkningar och sånt, eftersom CSN inte kom så fort som jag hoppats på. Och, då jag fick pengar från CSN idag förde jag över det jag lånat till pappa. Så tänkte ringa och berätta det.
Vad jag dock hade glömt var att han åkt till Söderhamn med golfgrabbarna, och det var inte nyktert på en fläck där.
Och jag hade ju inte lånat pengar av pappa. Det hade han inget minne av!
Jo för bilen, lånade jag åttatusen. Men inget mer. (Vilket det är, en massa tusenlappar mer - inget jag är stolt över men jag har alla intentioner att betala tillbaks vartenda öre!) Dom pengarna behöver vi mycket mer än honom, sa pappa. Och visst stämmer det, men vi har ändå mer än tillräckligt för att klara oss och jag vill inte stå i skuld till min käre far. Han hjälper mig så mycket och jag vill ge tillbaks det jag lånat.

Han har försökt banka in i mitt huvud länge att jag måste ta ansvar för min ekonomi, och det har äntligen fastnat. Jag är så oerhört tacksam för min pappa, han är den bästa man kan tänka sig och jag skulle inte vara så pass vuxen jag är, när det väl kommer till kritan, om jag inte haft sån bra far :)
Han är bäst!

Jag är en snormaskin. Typ. Så fruktansvärt drygt det är att snyta sig var tionde minut.
Men, jag är duktig ändå, går i skolan, gör läxan (typ, jag orkar inte läsa allt, se på den andra föreläsningen, men jag känner att jag har greppat detta tillräckligt iaf...) och skrev dessutom loggbok idag! En vecka sen sist, nu uppe i två inlägg! Heja.

Har också börjat fundera på allvar vad jag vill ha för andraämne. Detta känns dock mindre kul, då mina bild-erfarenheter sträcker sig till, vad var det, fem veckor på gymnasiet?

Arbetsprover för ansökan till inriktning Bild
Dina arbetsprover ska bestå av följande:

1. En kartong med ett eller flera porträtt utförda i blyerts, kol eller tusch.
2. En kartong med en eller flera modellstudier (människa i helfigur) i valfri teknik.
3. En kartong med en eller flera landskapsbilder utförda i akvarell, akryl, gouache eller olja.
4. En kartong med en bildserie; tre bilder i valfri teknik, som tillsammans bildar en berättelse (kan vara teckningar, målningar, grafik, collage, fotografier, bilder gjorda med hjälp av dator m.m.)
5. En kartong med valfri bild/valfria bilder; motiv och teknik bestämmer Du själv (kan också vara foton av skulpturer, installationer eller konsthantverk som Du har gjort).

Så, kära syster. Bestämmer jag mig för att bli estetlärare, vill du assistera mig då? Vara min inspiration, modell etc. Är förresten en retorisk fråga. Du ska assistera mig, inspirera och vara modell. Vare sig du vill eller inte! :D <3

Men, eftersom det är mig vi pratar om, så kommer jag säkert ångra mig tio gånger innan jag till slut inser vad det är jag vill egentligen.
Nu blir det slapp-on i soffan, popcorn, choklad, och såklart... MY FAVOURITE COLA!



SEERIÖÖÖÖÖÖST HUR JÄVLA GRYM ÄR DEN INTE DÅÅÅÅÅ!!!!!! Jag vill HA en sån flaska!!
(Säljs i två-pack, Mediamarkt. 99. Just so U know!)

PÖSS!

525600 minuter. 8760 timmar. 365 dagar. (imorgon. men jag har inte tid då!)
På ett sätt, så känns det bara som en knapp månad. Och på ett annat, som en halv livstid.
Det ena sättet, beror på att jag är lika nykär i dig nu som jag var när vi nyss träffats. Det andra, beror på att det känns som jag har känt dig så länge, att jag känner mig så trygg med dig.

Det första jag tänker på när jag vaknar, är hur lyckig jag är med dig - och särskilt hur lycklig jag är som har dig.
Du är den absolut underbaraste person jag träffat. Och även fast jag sagt det många gånger så säger jag det igen. Jag trodde aldrig förra sommaren att jag, lilla osynliga tjejen i kassan på Ica, hade ens en dröm om en chans att få snyggingen som kom med tidningarna.
Det är så ofattbart hur vi träffades, och hur vi lyckades ta oss igenom den början vi hade. Men det var så, så värt det.
Jag skulle kunna mata på med tusen olika saker som jag älskar med dig, men inget kan säga det tillräckligt bra.

Du är den rätta för mig, du är min nu och för alltid <3
Jag älskar dig av hela mitt liv. Du kommer få stå ut med mig länge, jag planerar att bli väldigt gammal tillsammans med dig, Rickard Boström! <3

Det är så typiskt. Så typiskt mig, att ha jättemycket jag vill skriva men bara jag skrivit rubrik så har allt blåst bort sen.
Lite wordpooping så länge då;

Förkylningen har börjat bryta ut nu iallafall. Halsen är ännu sämre än sist, och jag har muskelvärk i precis heeela nacken (som brukar göra tillräckligt ont annars, nu är det olidligt), axlarna, ryggen.. och konstant malande huvudvärk - som jag inte ska ta tabletter mot heller!

Svårt att hålla dig på topphumör då? Nej inte alls!
Har nämligen fått ett hemlig paket på posten, som jag inte tänker hämta ut idag, för det är ju hemligt! Hihihi!
Så är det kårkalas på BojsenBeach ikväll, grilla, kubba, volleybolla och lite annat. Blir kanon med huvud- muskel- och halsvärk! Måste nog ladda lite i soffan innan.

Har spenderat den bättre delen av denna dag med att plugga, plugga och åter plugga! Läst två böcker, kollat på en av två föreläsningar och antecknat som en dåre. Nu orkar jag inte mer! Det går verkligen inte, kan inte tänka längre. Får slita som ett djur imorgon med, men det är sånt man får ta. När man går på Högskolan. Right?

Tack och lov, så är det fint väder idag. Och vad jag vet slipper jag stoppa ner huvudet i en balja med vatten, så jag kanske inte förvärrar sjukligheten ytterligare, om jag har tur.
Lyckades ju duktigt med det igår, när det var 8-kamp i Borlänge. Men jag klagar verkligen inte, det var skitkul!
Kommer kännas grymt tråkigt nästa vecka, när insparkeriet är över, och det inte är kåraktiviteter varje dag.
Skolan kommer kännas så seriös, helt plötsligt. Uncool.

Som tur är, kan man pigga upp sig på alla tänkbara vis. Jag ska dedikera en tanke till Chefen, ta mig en stor skål glass i soffan och njuta!
Hadetbra <3

Lämnade inget åt ödet idag, och satte tre alarm imorse. Så upp kom jag, kunde tillochmed cykla till skolan. Sen hade vi ett storgruppsmöte.
Mycket gruppindelningar, och lära sig varandras namn. Vad vi har för förväntningar på kursen, och sånt. Gick sen och fotade mig för passer/nyckelkort. Hem och äta, skriva läxan till på fredag. Få ordning på alla papper och all info vi fått de senaste dagarna. Men nu är jag up to speed med det mesta, tror jag.

Ska nog försöka skriva en loggbok. Kommer behövas då vi ska göra en portfolio över de fem viktigaste sakerna vi lärt oss under kursen, vid slutet av kursen vill säga. Och då måste man ju skriva ner allt man lärt sig, för att kunna sålla ut det som är viktigast! Så, loggbok blir det, och ska försöka få in ett "vad jag lärt mig idag" under varje logg.

Får la se hur det blir med det. Något annat som är fruktansvärt irriterande är att jag numera tänker på dalmål.
Jag pratar fortfarande någorlunda vanligt (tror jag), men inne i huvudet är det så grovt dalmål att jag blir irriterad på mig själv så fort jag tänker!
Vet inte hur jag ska bota denna sjukdom, men hoppas det går över snart...

Nu ska jag nog försöka mig på en powernap innan jag cyklar ner på stan för skattjakt om 35 minuter. Det närmaste nollning och förolämpning vi kommer här i Falun, så jag ska passa på att skämma ut mig enormt! :D

Hörs, ses, och allt det där.