catherine

Ja, ni får tycka att jag är en riktigt rutten människa. Och ber om ursäkt till min sambo, men jag tänker fan inte stå ut med att bli övervakad.

Han har nämligen sagt upp kontakten med sin familj, bästa beslutet i hans liv om jag får säga min åsikt. Har dock fått skäl att tro att de sitter och håller koll på vårat liv ändå genom att läsa min blogg, och det tänker jag inte acceptera.
Vill dom ha något med oss att göra så får de be om ursäkt för sitt beteende, vilket jag inte tänker gå in djupare på här.

Och så länge dom inte kan stå för det dom har gjort så vill inte jag att de ska veta vad som pågår i vårat liv - och min blogg har jag för att släppa ut mina tankar, drömmar, mitt liv tillsammans med Rickard bland så mycket annat. Men så länge jag vet att hans föräldrar ska sitta och besöka min blogg flera gånger om dagen så känner jag att jag inte kan skriva om allt som händer - för det har inte de rätt att ta del av.

Så därför tänker jag ta lite uppehåll i mitt skrivande från och med detta, eftersom jag tänker lösenordsskydda min blogg. Så de som vill fortsätta läsa får gärna kommentera, med mailadress, så kan ni få lösenordet.

Till sist vill jag bara säga, att om man kommenterar anonymt betyder det bara en sak: man vågar inte stå för vem man är. Men det visste jag redan.
Är väl lite dum som uppfyller era önskningar genom att besvara vad jag antar var menat som en tankeställare till mig:
Hade han skadats värre i olyckan, så hade inte det spelat någon roll. För när man verkligen älskar en person, verkligen bryr sig om någon - då lämnar man dom aldrig. Oavsett vad.

Vill ni vara en del av vårat liv, så får ni förtjäna det först.
Det finns inte en enda person som vet om detta som inte håller med oss.

Jag är en mäkta crappy bloggare nu. Väl medveten om och ursäktar mig för detta.
Det hela beror på en massa saker.

Vad jag än börjar skriva så slutar det med att jag maler på om hur gärna jag vill ha lägenheten som vi ska se på nästa vecka. Jag vill själv inte läsa sånt svammel 10 gånger om, och väljer därför att hellre inte skriva alls.

Är lite ytterligare disträ sen i fredags då min sambo var med i en bilolycka och nu är hemma från jobbet för hjärnskakning och värk. Tack och lov, så är det inte värre än så <3
Det låter ganska dramatiskt, och det var nog det värsta jag varit med om att få ett samtal om något sådant. Har dock inte någon större lust att skriva om det, men ingen person skadades (mer än Rickard), bara två bilar som inte blir vad de varit igen. Det var heller inte hans fel, for the record! Han är en utmärkt förare, min pojk!

Jag tycker heller inte om så mycket att skriva om sånthär, för när jag läser det så känner jag ”Overshare!”… Men det här är nog det värsta jag varit med om.
Jag har p-stav, och som vissa kanske kan vara bekanta med så fuckar det upp hormonerna litegrann. Vissa har tur och blir mens-fria, vissa får ett rent helvete. Jag har lyckats hamna mitt emellan. Jag har det inte ofta, men när det väl kommer så mår jag sämre än aldrig förr.
Denna gång är däremot något alldeles extra. Jodu. Jag har nog aldrig känt mig så… jag vet inte hur man ska beskriva det. Indifference. Likgiltig?
Jag har liksom inga känslor känns det som. Bara ilska och irritation. Men allt annat är som bortblåst. Och jag tycker så hemskt synd om min sambo som verkligen behöver en omtänksam flickvän just nu, men det enda jag ger honom är kyla. Typ. Det känns förjävligt, och jag önskar att de kommande dagarna bara kan flyga förbi så jag blir mitt vanliga, glada, kär-i-livet Catherine igen.

Så, där har ni några av anledningarna till att det är tomt här nu. Hoppas jag bättrar mig snart!

Efter några timmars slit och släp så är det nu vårfint i lägenheten! :)
Började med att jag bara tänkte byta gardiner, så var det lite dammigt och jävligt så var lika bra att dammsuga innan, och så börjades det...
Byta sängkläder, dammtorka, möblera om lite... men det var det värt!

Har faktiskt planerat sen gardinerna från Ellos kom på posten att göra ett ryck här hemma.
En liten make-over för vardagsrummet är nu så gott som klar - fattas bara en ny matta. Men tänkte försöka lösa det den ekonomivänliga vägen och kolla om inte mamma har en matta som vi skulle kunna få.
Om minnet inte sviker mig totalt så har de en ryamatta som ligger nere i källaren och gömmer sig.
Ni ska få se varför det behövs...

Kan börja med att visa hur gardinerna i sovrummet blev! Jag som gått på om hur speciella dom är ;)


Personligen, nöjd som fan! Funkar inte med mönstrade gardiner till dessa tapeter, och har svårt att bestämma en annan färg än svart som inte skulle sticka ut för mycket.


Vardagsrumsgardinerna var över förväntan faktiskt! Köpte dom mest för priset, men det blev mighty fine :)






Även lampskärmarna är nya, såg dom på citygross och bestämde mig för att det skulle vara asgrymt eftersom vi har LED-lampor. Hade jag rätt eller hade jag rätt? :)



Och här är boven i dramat: kuddarna (kuddfodralen, tur för Ellos att jag hade kuddar som passade!) och filten som kom med "på köpet".



Som ni förstår så passar dessa inte riktigt med de kuddar jag hade innan, men har känt ett tag att det är dags för förändring. Så...









... jag var ute och fyndade i lite fler nya kuddar!

Som det syns så skär sig mattan ganska bra mot övriga soffgruppen nu. Så jag ska slå en pling till kära mor och se om de inte har en beige/creme/grå matta som de inte använder :)

Men, nu får ni vara nöjda med dessa fina bilder. Jag ska sätta mig på soffan och bara andas. Och besöka Wisteria Lane igen, såklart.
HA DET BRAAA <3

Jag var verkligen jätteduktig och satt och pluggade spanska till jag var färdig med de uppgifter jag fått. Fyra timmar satt jag nerkörd i boken!
Eller ja, inte i sträck såklart. Men det återkommer vi till. Vart tvungen att ta en powernap på ca 2 timmar efter Rickard åkt till jobbet, väl behövt! Var till Competens på "Högskoleprov-förberedelse-kurs" kl 17, kändes faktiskt väl värt besväret! Har en massa gamla prov att repa med nu så ska fanimej vara king den 2a april!

Sedan så hade jag the dreaded Spanskalektionen. Och var inte farligt alls. Jag minns mer än jag tror!
Så har fler uppgifter till nästa veckas lektion att göra nu. Ska försöka att inte skjuta upp dem till dagen innan :P

Men - åter till mitt not-so-comitted pluggande på förmiddagen. Fördelen för mig med att plugga för mig själv hemma är att jag inte pluggar hela tiden. För om jag får någon distraherande tanke, typ "undrar om någon bloggat något intressant" eller "undrar om det hänt något kul på facebook", så kollar jag bara det på en gång så är det ur världen sen - jag kan plugga vidare med bra mycket mer fokus än om jag t.ex. hade suttit i biblioteket i skolan och bara fastnat i de tankarna eftersom jag inte har något utlopp för dem. Men oftast är det mer triviala saker än facebook, typ att jag filosoferar en massa och kommer på något skitsmart som jag bara måste dela med mig av - då kan jag göra det på en gång och slipper sitta och låtsasläsa i böckerna och bara tänka att jag inte får glömma bort dendär smarta grejen.
Ni förstår kanske hur jag menar?

Idag så var distraktionen undrar om det kommit upp något nytt på hemnet?
Och det hade det! En toppenlägenhet, med guldläge, fint skick, bra pris.
Så jag sket i att Rickard låg och sov, utan ringde på en gång till mäklaren och bokade visning. Senare när han vaknat så bokade vi även tid med banken innan visningen så vi vet hur de skulle funka ekonomiskt ifall vi vill köpa den.
JAG ÄR KLAD, KLAD CATHERINE!

Skulle vara en väldigt bra första-köpes-lägenhet, eller helt enkelt ett billigare boende så man snabbare kommer upp med sparkapital för att köpa hus i framtiden. Jag hoppas verkligen att den är i lika fint skick som bilderna antyder, och att ingen annan vill ha den lika mycket som jag (vi? Rickard verkar inte så peppad än) vill!
Tyvärr är det hela två veckor till visning så gissa om jag kommer gå i taket innan dess... ¡AY AY AY!