Ja, är man seg eller? Sov till 15.34 idag. Men, så som jag kämpat och tagit mig upp i tid hela veckan (trots att jag gått och lagt mig mitt i gryningen) så känner jag mig värd denna lat-dag.
Har inte gjort så mycket heller. Hemmagjord pizza var dagens största bedrift. Imorgon ska jag dock börja se över lite butiker här i Falun, skriva ut CV så ska jag försöka ta mg förbi skolan på måndag, kopiera och sen göra en good old fashioned tur runt stan och söka extra/sommarjobb.
I butik. Jag vet.
Men, Borlänge känns sååå långt bort, och jag vill inte sitta och pendla med bil. Att bussa till ett jobb är verkligen inte ett alternativ, då jag 2 av 3 bussresor alltid råkar ut för något dåligt.
Typ, tittar på fel tidtabell, står på fel sida av vägen, bussen går sönder...

Att en buss går sönder är faktiskt statistiskt korrekt! På väg hem från Sthlm efter Rigakryssningen med klassen så gick 2 av 3 bussar sönder. På motorväg.
Så, jag vill inte förlita mig på kollektivtrafik till ett jobb. Hellre går eller cyklar jag.
Och det vore skönt att ha i Falun, då jag ju går i skolan här.. än så länge.
Jag vill inte sluta på lärarprogrammet, för det är så underbara människor som går där! Jag har fått några fina vänner, och är lite rädd att kontakten kommer släppa lite om jag byter utbildning.
Men, jag kan ju inte stanna för deras skull. Jag kan inte fortsätta plugga till något jag inte egentligen vill jobba med.

Usch, jag hatar att vänta. Jag vill att det ska vara sommar, för i sommar så måste jag ha bestämt mig hur jag ska göra. Och jag vill vara bestämd!
Fan, vad detta suger.