Idag skulle vi titta på en dokumentär som heter Hon ville ju inte lyda. På väg in i salen så mötte vi några klasskamrater som varit på den tidigare visningen. En av dom sa: Ni kommer bli så förbannade!
Och det blev jag, är fortfarande.

Dokumentären tog upp flera fall där barn blivit misshandlade av vuxna och lärare. Ett exempel var en elev som blivit slagen av rektorn. För att han hade haft på sig en keps i skolan, som skolan gett honom.
Hela hans klass såg vad som hände, och en tjej i klassen gick in till rektorn senare och sa att hon såg att hon slog honom, det är inte okej! Han hade ju inte ens kepsen på sig längre.
Rektorn blev då förbannad och skickade ut tjejen, sa att hon skulle sluta ljuga.
Senare så gaddade alla lärare ihop sig mot denna klass, och ett rykte började spridas om att eleverna hittat på det hela, det var bara lögn.

Alltså jag blir så aaaaarg!!!! Så här ska den F****N inte gå till över huvudtaget, men särskilt inte i Sverige! Vi som "är så duktiga"...

Det nämndes även många liknande fall där barn eller ungdomar blivit slagna eller knuffade riktigt hårt, av vuxna som försvarade sig med att: dom måste lära sig respekt.
Och nästan alla fall som gick till rätten slutade så j*vla illa!
De vuxna fick förmildrande omständigheter då de blivit provocerade. Provokation i rättsärenden är t.ex. grova kränkningar eller hot om våld. Det som i dessa fall klassats som provokation var att ett barn, ETT BARN, kallat någon "idiot" eller "gubbjävel". I ett annat fall så hade en dotter vägrat gett sin far en mobiltelefon, varpå han kastade sig över sin egen dotter och väldigt våldsamt tog ifrån henne mobilen. Det var också provokation.

När de dessutom frågade domarna i de olika fallen hur de kan rubricera så futtiga saker som öknamn och en enkel vägran till provokation, kunde de inte svara på.
En av dom (angående dottern med mobiltelefonen) försvarade sig med: Hon ville ju inte lyda.
Alltså jag blir mörkrädd! Är det såhär det ska gå till i ett JÄMSTÄLLT LAND!?!? Som öppet predikar om att alla ska vara lika inför lagen, men därefter inte ger barn samma trovärdighet som vuxna. Och visst, barn kan hitta på. Men när det finns flertalet vittnen som alla säger samma sak, och när det är en så uppenbar sak som hänt - så berättigas våld mot barn, då det sker i uppfostringssyfte.

Vilket som helst av de fall de tog upp, de flesta dömdes för ringa misshandel, skulle fått en helt annan utgång om det varit vuxna offer. Borde det inte vara tvärt om?
Ska man inte som vuxen veta bättre än att låta sig provoceras av barn?
Som lärare har man det kravet på sig, den skyldigheten, att inte låta sig provoceras av elever. När man då gör det, så bör det utan tvivel leda till avsked.

Det nämndes också, ett fall där en lärare blivit avskedad för att han tagit till våld mot elev. Artiklar på webbtidningar om detta fick skrämmande många kommentarer om att han inte borde avskedas, han gjorde rätt som satte eleven på sin plats. Vad f*n är det för land vi lever i?

En tanke som slog mig angående fallet med rektorn, där alla lärare ställde sig emot denna klass och sa att de ljög. Skulle jag någonsin hamna i en liknande situation, där lärarkollegor försökte mörka en sån händelse, du skulle jag alla gånger hellre bli av med mitt jobb och ställa mig på elevens sida.
Jag skulle inte kunna leva med mig själv om jag lät något sådant gå förbi. Och jag skulle aldrig någonsin vilja arbeta på en skola där våld mot elever sågs som acceptabelt i uppfostrande syfte.
Återinförs aga som tillåtet så tänker jag lämna läraryrket. Ingen tvekan om saken.
Det är inte den standarden vi ska sätta för nästkommande generationer, där våld ses som en lösning.